kwidgren

Idag har Fc Reben tagit sin första poäng. Stolt över mina pojkar. De förtjänade det, hade förtjänat 3poäng också egentligen för de var faktiskt bättre idag. Fin kväll på limhamnsfältet.

Har tittat på tre avsnitt av greys anatomy på rad. Världens bästa serie det där. Nu måste jag bara bita mig i läppen för att inte se avsnitt fyra också, men det kommer ju på tv imorgon, och jag vill ha kvar mina tisdagar.

Är bekymrad, vet inte varför. Men det känns inge bra faktiskt. Vill ha ett miljöbyte, känns som jag stagnerat och inte kommer nånstans längre. Gillar inte känslan. Är tung i huvudet och tung i själen. Mulet med enstaka skurar.

Karin sa idag att det slagit henne att hon nog hade kunnat fixa jobb en månad till mig på åland i sommar men att det nog var försent nu. Jättetråkigt för jag hade lätt kunnat tänka mig att bo en månad med henne i skärgårdsidyllen. Att få prova nått nytt. Men kanske en annan gång. En helg eller nått blir det iaf på åland i sommar. Så mycket vet jag. Det är en liten fantastisk plats på jorden.

Är fortfarande bitter. Nästan värre idag.

Helgen: -Cecilia? Tina? stumpan!

Igår var jag på bio, såg V för vendetta med gustav (tack gustav). Den var faktiskt en hit, såpass att jag drömde märkliga drömmar om den i natt. Ska dock påpekas att jag drömmer så mycket märkliga drömmar numer att jag vaknar utan att veta vad som hänt på riktigt och vad som är drömt. Men bio är trevligt och filmen var bra.

Så har jag jobbat mina första dagar på panum, har gått bra om man bortser från några smärre missöden. Men vad är väl sånt som att inte hitta in i huset, autoklavera lite fel, sätta igång ett larm och sen inte hitta ut ur huset. Inget alvarligt. Vet vad jag får betalt nu och ja, våndan är värt det.

Blir så trött på den kultur vi lever i, den kultur som hämmar mig. Som gör att jag inte kunde förföra den fantastiskt söte grabben på tåget hem från kbh ikväll. Förföra med finess, men fortfarande aktivt göra ett försök. Det värsta som kunnat hända är en rådiss, han tyckt att jag var en idiot galore, eller att han skrattat åt mig, men helt ärligt så har väl allt ovanstående hänt förr och inte fan har man dött av det. Men saknar min svunna "det får bära eller brista" attityd mot livet. Skulle kunna ljuga och säga att jag inte vet vart den tagit vägen den senaste tiden, men jag vet ju varför den försvann. satan.

Har dessutom återuppväckt lite gammal bitterhet. Nä fan. han kan dra åt helvete.

Så har det varit påsk. Vilket för min del kulminerade i en magsjuk natt (påskafton ->påskdagen). Låt mig säga såhär, inte en hit att kräkas godis, och då hade jag inte ens ätit så mycket just för att jag mådde kass. Men den fantastiska magsjukan satte iaf stopp för det jag hade sett framemot i stugan, nämligen att promenera i skogen. Men vad gör man.

Match idag, mff-bajen. Vill inte diskutera det vidare. Satan

Träffade annika och hennes dalmas och fikade ikväll. Var trevligt. Saknar annika jättemycket. Men hon verkade glad och han var söt och trevlig och verkade vara bra för henne (dvs så mycket man kan avgöra på knappt två timmars fika, men iaf). Är glad för hennes skull, hon förtjänar det mer än någon.

Imorgon måste jag ringa dansken och höra om detaljer angående det jobbande som också ska göras imorgon. Ska bli spännande att se om jag kommer ihåg var man skulle trycka och sånt. Allt kommer säkert krångla, bara för att jävlas. Och Panums källare lär vara grymt läbbig efter normal arbetstid. Men det värsta är nästan att jag missar fc rebens match imorgon, och får inte stoltsera med min knapp.

Så var tentorna klara för den här gången. Immunologin gick helt ok, virologin gick mindre bra (för den förskönande omskrivningens skull). Jaja. nångång ska det misslyckas också. Antar jag. Sen blev det fest i lördags. Lite speciellt det hela, var ett fyllo men hade roligt. Synd bara att jag har bakfylleångest, trots att jag egentligen inte gjorde så mycket dumt. Var mest full, och gillar det inte egentligen. Men. Ville ju festa ordentligt när jag för engångs skull kan.

Ska strax till köpenhamn, till panum och bli se vad för arbete de har till mig egentligen. Vet ju faktiskt ingenting. Men det ska bli spännande. hoppas bara att jag är tillbaka i malmö till pojkarnas första korpenmatch. Annars kommer det ju fler.

Jeg fick ett brev häromdan. Från Sara. Jag hittde nämligen ett gammal brev från henne för ett tag sen och skrev till henne på skunk för att höra vad som hände på hennes front. Har inte hört nått från henne på jättelänge. Och det är tråkigt. Men i förrgår fick jag ett långt brev från henne. Där hon skrev lite alltmöjligt om vad hon pysslade med och vad som hänt sen sist. Värmer lite i själen. Så nu när jag får påsklov så ska jag skriva till henne. Uppdatera henne i mitt mycket spännande liv.

Imorgon är det party. Hade högt flygande planer på en extravagant fylla men efter att tittat i kanske fem minuter på big brother så blev jag lite avskräkt. Men roligt ska det bli. Har nämligen insett att jag börjar vänja mig vid att sitta hemma på helgerna. Och veckorna också för den delen. Det skrämmer mig lite. Men imorgon ska jag festa. Först förfest hos karin där det kommer vara många märkliga grabbar och sen ut. Även om det skrämmer mig att Jasper också börjat para ihop mig med folk i sitt huvud. Tycker människor i min närhet att jag varit singel för länge eller? Men det är inte helt fel att Karin och Jasper smider planer på att få ihop mig med folk. Tror nämligen att jag vill gifta mig med en ålänning. Ja, en ålänning är lösningen på alla problem.

Imorgon ska jag skriva virologin också. Men det ska jag nog inte fundera så mycket på. Med tanke på att jag inte ens kommit igenom hela pensum så krävs det lite flax. Men halva tentan är med bok så klarar jag bara den hyffsat så borde jag vara grön. Hoppas jag.

Tror jag såg tobias ollén idag. Duckade och sprang åt andra hållet. Kändes som det bästa lösningen.

Skrivit immunologin idag. Gick, över förväntan faktiskt. Var inte den svåraste tentan hittills precis. Men det är väl bara att tacka och ta emot.
Lite surt att föreläsaren tydligen hade upplyst till frågotimmen att man skulle skynda genom första halvan för att andra var mycket större. Jag hade fått höra det av en kursare men det var inte alla som fick veta det. Och som sen inte hunnit klart med andra halvan. Inte helt rättvist. Var några bittra själar. Och jag förstår dem.

Stackars Stine. Hon var på gymnastik veckan innan tentan och trampade fel och pajjade sin ankelled. Så hon har spenderat sin läseferie på sjukhus och opererats. Idag skrev hon immunologin på smärtstillande. Ingen större hit.

Eländiga blogg.

Så fick jag det efterlysta sammanbrottet. Om det handlade om att jag inte har koll på tentan imorgon. Eller att sisse ringde och berättade att det kommer vara ordentlig tidspress så att man inte kommer hinna använda boken på delen med bok. Eller att jag var tvungen att berätta för pappa att jag kommer behöva leva av honom t.o.m juli. Svårt att säga men efter att jag pratat med pappa i telefon så fanns det ingen återvändo. Grät som ett barn i ungefär en kvart och nu är det tomt.

Går hårt åt mig det här.

Funderade och såg tillbaka på mitt kärleksliv fram till nu, och insåg att man kan dela upp mina förälskelser/romanser i två klasser:
De bra; de som gett mig nått, där jag blivit en bättre människa med deras hjälp. Finns desvärre inte så många av dem, men det är några grabbar som kommit in i mitt liv vid rätt tidpunkt och hjälpt mig komma vidare på nått sätt. Svårt att förklara. Med de är bra.
De mindre bra; de som motarbetat mig, på nått märkligt sätt. Som på ett finstilt sätt satt fälleben för mig. Inte för att jag kunnat se det när det varit aktuellt utan det är poletter som trillat ner en tid efter. Menar inte att det är dåliga människor, men antingen så har de kommit in i mitt liv vid fel tidpunkt eller så har vi bara varit en dålig kombination. Att jag precis som dem satt hinder i deras väg. Mindre bra. Inte dåliga. Mindre bra.

Att ligga riktigt nära. Kan bli märkligt. Alla är inte bekväma i situationen. Vet inte hur de ska bete sig. Jag är inte bekväm med alla. Men när det känns naturligt är det fantastiskt. Att vakna till av att man blir kramad i sömnen och att få somna igen i någons famn. Ger lite värme i själen.

Häromdan skulle jag gå ut från gården och fick syn på någon som stod utanför. Pillade med sin bil. Hjärtat stannade en kort stund innan jag förstod att det inte var han. Varför är jag så rädd för att springa på honom? Och vad hände med mitt säkra utgångläge? När blev det mitt fel?

Det som är gjort är gjort, kan aldrig försvinna och dö. Så mycket kan växa sig stort, om du så planterar det minsta frö. Kunde jag vrida tiden tillbaka, om det stod i min makt. Så gjorde jag så mycket ogjort, än mera osagt.