kwidgren

Fjällbacka vart fantastiskt. Mer sommarlovsfelis på kort tid är svårt att uppbringa. Satt och fånlog hela vägen dit och så har det fortsatt. Kom hem igår och såg fotbollen med grabbarna. Mådde top notch.

Idag är mitt sommarlov slut igen. Jobbat, vilket var meningslöst, då kvinnan som jag vikarierar för först går på sin mammaledighet imorgon. Så det vimmlade av vårdbiträden på lekatten idag. 9 personer på 21boende. Pointless. Dessutom hade favvotanten nyligen dött och jag insåg att jag ska jobba med sura tanter och vårdbiträden en hel sommar. Men det ska väl gå. Det måste det.

Har funderingar som känns jobbiga och som jag vägrar inse vidden av. Vägrar mena att det är så. Men jag skräms i smyg. Men det är först när man säger det högt som det är ett problem.

Nu har jag sommarlov. Äntligen. Så nu blir det svensk sommar i bohuslän hela helgen med vin till alla måltider. Det är livet det.

Jag är så hjärtligt uttråkad. Så uttråkad så att det pirrar i kroppen, min hjärna förmår inte tänka en klar tanke och livet känns fullkomligt meningslöst. Tentaplugg är inte bra för min psykiska hälsa. Jag tappar fokus och blir mentalt instabil. Tack gode gud för att det är över på torsdag. Det går inte mer.

Har funderat mycket, som alltid när jag har alldeles för mycket ensamtid, på om jag kanske skulle vara redo att träffa nån. Har länge kännt att jag inte har tid till det, mest för att jag inte vill prioritera en man i mitt liv, men en oskyldig sommarromans hade funkat. Det hade jag kunnat klämma in i mitt späckade schema. Får väl se vad som händer i sommar, vem vet, jag kanske lyckas ragga upp nån på ica.

Måste komma med en liten rättelse till inlägget 08-06-17. Alla jag tycker om ska faktiskt inte vara i stan i sommar. Kalmar ska vara just i kalmar men jag glömde bort honom för en liten stund. Trots att jag tycker om honom.

Vet inte om jag ska räkna ner eller få ångest. Blir lite av varje bara därför. Igår gick läsandet helt ok. Men då hade jag en klar plan och målsättning med dagen. Idag måste jag göra sånt som är oehört jobbigt. Då är det svårare att ta sig samman. Därför bloggar jag och spelar backgammon på nätet. Men det hjälper inte på tentan på torsdag.

Midsommar blev fantastiskt. Långbord på takaltanen hos kvinnorna, massor med mat, hemmalagad snaps och allsång. Perfekt tillställning för någon (jag) som inte fick fyllna till nått alldeles. Dessutom fick jag chansen att umgås lite med några av dem som ska med till fjällbacka. Kommer bli bra. Det känner jag på mig.

Det går uppenberligen åt helvete med mitt läsande så nu ska jag försöka planera in allt jag ska göra i juli och augusti istället eftersom det är så mycket roligare.
Jag ska:
- ta tillbaka mitt liv, go with the flow, njuta av friheten
- jobba (vilket sätter lite käppar i hjulet för ovanstående punkt)
- umgås med alla jag försummat (är ganska många så hjälp mig hinna alla genom att tjata på mig och påminna mig)
- umgås med dem jag faktiskt inte direkt försummat men som jag har så roligt med så det är viktigt iaf
- ligga på playan och ha sommarlov
- festa med kvinnorna
- festa med grabbsen
- baka surdegsbröd
- umgås med systern och barnen
- ha kalas för mig
- förhoppningsvis ha fest för mig
- fara till vega och festa med kvinnsen och danskar
- gråta en liten skvätt för att jag garanterat kommer kugga tentan på tors
- ta mig samman och skjuta omtentan på framtiden och vara glad igen
- dricka drinkar mitt i veckan på en solig uteservering
- fara på cykelutflykter
- fara på loppisroadtrip med e
- äta jordgubbar varje dag
- cykla på hven och fira pappa
- fara till öland

Det märks att det är sommar i bloggvärlden. Ingen orkar skriva, ingen orkar läsa. Alla är ute och har sommarlovaktiviteter och inomhussysselsättning och datorn nedprioriteras. Men Hallå! jag har inte sommarlov än. Jag vill ha nått att läsa när jag försöker glömma min monstertenta. skärpning.

Midsommar idag. Snapsvisehäftena ligger i hallen, kycklingen tinas för att bli grillspett, jordgubbshandlarna väntar (förhoppningsvis) på att få sälja en liter rött godis till mig och prästkragarna på köksbordet väntar tålmodigt på att få flätas in i mitt hår. Kommer att bli en bra kväll hos kvinnsen.

I min värld är det inte okej att behandla sina vänner som skit. Gång på gång dessutom. Och fortfarande förlåtas när man kommer krypande tillbaka. I min värld är det verkligen inte okej att någon gör detta mot mina vänner.
Sötaste älskade p, finn dig inte i vad som helst. Du förtjänar det inte.

Jag har tappat mitt sting. Vet inte var jag ska återfinna det. Går runt i små cirklar hemma och tycker oehört synd om mig själv, och det är ju inte hållbart i längden. Så nu ska jag fokusera på sånt jag har att vara nöjd och glad över. Här kommer en snabb uppstolpning:
- min diet har gått över förväntan. Börjar känna igen mig själv i min kropp, och mår mycket bättre än tidigare. Det har inte ens varit särskillt jobbigt.
- midsommar kommer att bli härlig, god mat, god snaps, trevligt sällskap och blommor i håret
- det är bara 10dagar kvar (inkl idag) tills jag får sommarlov, och 10dagar går fort. (nu bortser jag kallt från att det är 10dagar fyllda av vånda)
- fjällbacka!
- alla jag tycker om ska stanna i stan i sommar. Vi ska visserligen jobba allihop men dagsutflykter är planerade, allt från österlenloppisar till cykelturer
- öland i augusti

Igår hände det. Mina fotbollsmamma-takter satte mig i klistret. Jag poängterade till en otrevlig man i motståndarlaget att han borde sparka in bollen på plan istället för att slöa. Visst, jag svor, men det var inte värre än nått i stil med "för fan, in med bollen nångång" (minns inte vad jag sa men minns kontentan). Då blir mannen sur, vänder sig till mig och säger "lilla damen, du ska inte svära åt mig". Jag blev paff. Och sur. Och fick ett adrenalinpåslag som gjorde att jag skakade resten av matchen.  För finns det nått som provocerar mig så är det när nån pratar nedlåtande till mig. Det är inte ok. Ja, jag är kvinna. Ja, jag är kanske inte så lång och ja, jag ser ut att vara sexton men lägg ner att titta på mig som om jag inte har nått att komma med! Men det var inte där det gick illa. Mannen kommer fram till mig efter matchen och ber om ursäkt för att han var otrevlig mot mig. Fint, och jag sa också till honom att han var jävligt otrevlig. Då tycker han plötligt inte att han förolämpat mig längre, Han menar att jag kallat honom idiot (det är inte sant, vad jag än sa i stundens hetta var personangrepp aldrig inblandat) och så tittar han fortfarande på mig med minen: "lilla du, vad tror du att du vet om världen" och då blir jag så upprörd att jag nästan börjar gråta. Och blir naturligtvis ännu mer upprörd för att jag hatar när jag reagerar så. Jag är inte ledsen, jag är förbannad! men det är inte det som kommer fram, och jag hatar det. Alla mina fotbollspojkar blev förskräckta och jag säger det än en gång. Jag var inte ledsen! och jag har släppt incidensen och nästa gång lovar jag att vara bättre på att behärska mig.

Det här har varit en sån fantastiskt härlig dag. Upp tidigt, packade lunchen och mötte upp e och m för en cykeltur-retur bokskogen. Solen sken, vi var glada och den skånska slätten var vackrare än någonsin. Det blev ungefär 4mil på cykel totalt eftersom vi avslutade på playan, och nu känner jag mig väldigt friluftad. Det är bra. Dessutom fick jag bra känsla inför sommaren eftersom den här typen av aktiviteter inte kräver mer ledigt än en dag ocg dessutom är det gratis. Så grattis brudar, vi har fått en hobby.

26/6-29/6 fjällbacka. Kickstart på sommarlovet med människor som får själen att skratta och göra saltomotaler. Vi far direkt efter mina monstertentor. Sol och bad och vin i tre dagar.

Idag har jag varit på playan med kompis a. Resultat: snipp snipp (ålänskt kräftljud). Ryggen är mycket röd. Men det var härligt att ligga på stranden, sol och bad, och glömde tentorna för en stund. Sommarlovfelis och med det påståendet bortser jag helt från att mitt sommarlov är långt borta. På väg från stranden cyklade jag förbi "alex schulman", han förstod nog inte varför jag stirrade. Men det var mycket roligt.

Den här veckan fyllde storebror 30. Vuxen. Blev familjekalas och 30årsfest och allt var ytterst trevligt även om jag bara festade på ramlösa. grattis storebror.

Jag hatar när jag har såna här dagar. När jag vet varför det känns som det känns men är oförmögen att göra nånting åt det. Dagar när gnistan slocknat och det är ett sug i magen. Jag vet att det blir bättre om några dagar. Men tiden fram tills dess är näst intill outhärdlig.

Som en del i mitt singelliv har jag börjat välj mig själv före andra. Helt själviskt, helt utan samvetskval. Försökte förklara för kompis m vad som ligger bakom, varför jag väljer att inte blanda roligt och komplicerat. Tror att hon förstod, för det är egentligen ganska enkelt. Det känns ibland som jag släppt vad som hänt, förlåtit. Men om sanningen ska fram så är det långt kvar. Det okomplicerade är långt borta.

Är trött på att ha dåligt samvete över att situationen är som den är. Problemet är inte bara jag. Snälla sluta antyda att det är så.

Dagens frukost: kokt ägg med rökt kalkon. mums..

Helgen slut igen, går alltid lite för fort speciellt nu när jag ska behöva släpa mig till skolan varje dag igen. Ser inte det minsta framemot kycklingobduktioner och fiskföreläsningar.

Igår var det födelsedagskalas i ghettot. Fantastisk tillställning. Mat, vin, tårta, ballkongmöbler, gissa personen leken och fuldans. Humöret var på topp och det säger inte så lite när 5 singeltjejer överväger att skippa utgången för att man iaf har så roligt. Vi brukar ha en tendens att vilja leta efter män när promillen stiger. Så, helt enkelt en mycket bra kväll.

Badade idag för första gången i år, kallt så satan, men härligt.

Imorgon börjar projeklt GI, jag och u ska käka ägg i två veckor ihopp om att tappa lite hull, och sockersug. Och ja, vi vet om att vi nog går upp kilona igen. Men so what om de kommer tillbaka i höst, då behöver inte malmös befolkning se mig i bikini längre. (jojo-bantning is the shit)