måndag 30:e januari

Igår var en bra dag. Började starkt med att inte kunna sova på natten, nervositeten var ett faktum och all info snurrade i huvudet på mig. Men när jag gått upp okristligt tidigt, försökt käka lite, druckit kaffe och tagit mig till skolan fanns det ingen återvändo. Småpratade lite med lars och karin och när dte väl vart min tur så skakade hela kroppen. Men efter den formella inledning när jag fått sitta och möta bibs genomtängande blick och fått veta mina frågor så kändes det helt ok. Fick näshålan och rectum+ canalis analis. Sen flöt allt på ganska bra. Förutom att jag kom av mig så bibs började guida mig med frågor och då kom jag aldrig igång igen med min egen disposition. Drog ner betyget en del men vad gör man. Fick iaf en sjua, vilket känns helt ok. Karin fick en åtta vilket var helt orättvist dock då hon kom upp i apperatura thoracis cranialis och kunde det teoretiskt men omöjligt kunde hitta strukturerna på preparatet. Sen tittade jag vad jag fått på fysilogin och fått en sjua där också vilket kändes jättekul.
Sen igårkväll vart vi ut. Hel lyckat. Jag och karin stannade på bilka på vägen mot stan för att köpa öl och kom ut med en en och en halv liters heineken i champangeflaska. Så utanför fields, sittandes på en blöt parkbänk kl 20 en måndagskväll korkade vi upp, och firade att lidandet var över. Sen mötte vi upp de andra på rizraz och snackade skit och drack öl medans de andra åt. Efter nån timme började folk bli klara och efter att ha sjungit koen maren, till de andra gästernas stora belåtenhet, gick vi vidare och hamnade på sam's bar och sjöng karaoke hela natten lång. Jag trodde att jag skulle vara hemma igen vid ett, och att det mest skulle vara en social gettogether det här, men först kl 5 ragglade jag in i min lägenhet.
Föga förvånande kanske har jag varit lortbakfull idag. Hade en effektiv dag planerad men det var egentligen först efter en pizza hos björn nu på kvällen som jag började bli mig själv igen.
Imorgon bär det av.

jag kan hitta mina egna män!

Idag fick jag ett sms av björn: "Känner du att du isolerat dig i lägenheten ett tag nu eller? Släpp allt och ge dig ut o se  världen. Frodas o gå rundor i skogen. Klappa okända hundar och testa ny mat. Katti du måste börja leva."
Vad skulle jag gjort utan mina vänner? Om jag inte vetat att det finns de som saknar mig när jag låser in mig i lägenheten. Älskar er.
Björn har ett projekt. Eller jag tror egentligen inte att det är hans projekt från början utan Sofis projekt. Nämligen att para ihop mig med Robert, en vän till Sofi från Öland. Tanken var väl god. Sen att Björn visade en bild på grabben och det inte riktigt var min grej, och att Björn snällt upplyser mig om att han tyckt att jag var snygg när han visat en bild på mig. Och att Björn redan benämner honom som "min karl". Vet inte om det är nån god idé längre. Mitt förflutna med såna här projekt är väl inte direkt uppmuntrande heller.
-Började tidigt med Patrik, Christin kämpade jättehårt med att para ihop oss. Det gick åt helvete, trist för det hade säkert gått jättebra om hon inte lagt ner sin själ i det. haha
-Sen var det ett långt uppehåll, tills jag träffade Sisse. Som först skulle para ihop mig med en gammal klasskompis på octoberfesten. Det gick åt helvete för hon blev jättefull och hånglade upp en av våra gamla rusinstruktörer i en gränd. Inte så poppis då han hade flickvän. Men det är en annan historia. Sisses nästa projekt hette Jesper och var hennes dåvarande pojkväns bästa kompis. Efter nogrann planering och plansmidande fick jag träffa honom på en fest och nej, det var väl inte direkt några gnistor mellan oss. Men det hela kulminerade hur som helst i en "dubbeldejt" då vi käkade ihop och sen gick och såg skönheten och odjuret (musikalen). Märkligt men ganska trevligt iaf.
-Det senaste var Björns projekt. Projekt Aron. Eller egentligen var det inte det senaste då Björn hade planer på att para ihop oss länge, men fick först träffa grabben i höstas. Och ja. Det gick ju som det gick. Björn har nog inte riktigt släppt nederlaget och menar alltså att eftersom han faktiskt hade viss framgång så borde jag ju ge honom lite cred inför nästa projekt. Robert. Jaja säger jag. Men det lutar mot att jag ska behöva visa mig på Roberts inflyttningfest när jag kommit hem från Gran canaria. Eller som Björn menar. komma dit vid typ 22 mingla med robert till typ tolv och sen ta med honom hem, för jag ska ju faktiskt till skolan dan efter. Stackars Björn, det här kommer att gå så dåligt för honom.
Har en ny favoritlåt, Las palmas - Partytrix
 "Jag är inte perfekt, men vissa delar är utsökta"




mitt liv = anatomitenta

Det här är sista helgen på länge som jag sitter hemma. Är otroligt frustrerande att veta att andra gör nått, umgås, när jag nog är den som har störst behov av mänsklig kontakt och ett socialt liv just nu.
Allt känns jobbigt.
Jag lever för stunder som den tidigare idag när jag gick för att hämta min kemtvätt. Kändes så befriande att sätta på sig nått annat än patriks mjukisbyxor ta min ipod och gå ut. Var längesen mina steg kändes så lätta. Gick nästan och log för mig själv och det var fantastiskt. Lite märkligt egentligen då tentastressen verkligen har gått hårt åt mig och jag titt som tätt för smärre ångestattacker när jag går här hemma. Fan kommer bli knäckt om jag kuggar på måndag. Dels för att jag har svårt att erkänna att jag skulle vara bland den dummaste eller sämst förberedda delen av årgången, och dels för att om jag kuggar så är det antingen för att jag får en blackout, och inte minns nånting, eller för att jag drar nån fittig fråga. Skulle kännas otroligt orättvist för jag kan det här. Inte allt, men klart tillräckligt för att bli godkänd. Om jag inte kommer upp i plexus brachialis eller plexus lumbosacralis, eller led av nått slag, eller distalt på hästben, eller tänder, eller nått annat fittigt. Om det finns någon som helst rättvisa kommer jag upp i munhålan. Och testis descendens. Ett stort, ett litet. Haha skulle skutta ner till afleveringsrummet om jag drog munhålan. Men det lär inte hända:
-Kommer komma dit, vara tvungen att småprata med lars som kommer vara så nära att pissa på sig att det är skrämmande. Samtidigt som han kommer namedroppa allt han kommer på. Och berätta vad han fick i fysiologin som jag inte vågat kolla. Sen kommer vi komma upp för Bibs, bara för att jag inte gillar henne. Och för att hon inte gillar brudar, eller svenskar. Sen när jag suttit och svettats och väntat kommer jag bli följd ner i dissektionssalen av Lennart få mitt kuvert och läsa Plexus brachialis och albueleden. Sen är det tänkt att jag ska sitta i en halvtimme nere i ett afleveringsrum med svart plast för fönstret och förbereda mig. Skriva stödord och annat som man behöver. Men jag behöver ingenting. För jag kan ingenting. Så kommer jag börja gråta, och när halvtimmen har gåt, kommer Lennart att hämta mig och så kommer jag svimma. Sen när lidandet äntligen är över och bibs kommer titta på mig och säga att det där inte gick så bra och att jag får en trea, inte en femma för då hade jag ju faktiskt kunnat klara mig om den skriftliga tentan gick hyffsat, så ska jag gå och träffa en tjej på årgången under och sälja min genetikbok. Kan ju tyckas att det inte vore så illa om jag inte (smart som jag är) hade sagt att jag ska upp i muntlig anatomi innan. Så hon kommer fråga hur det gått och titta medlidsamt på mig. Fast det värsta är dissektionsholdet som kommer titta på mig med stora ledsna ögon, samtidigt som de tänker att det väl var föga överraskande att jag kuggat.

Det är drömsenariot.
Nä, ska ge mina kursare lite cred. De är inga hemska människor, och de gillar mig det vet jag. Har bara fått för mig att de tycker att jag är lite smådum. Bara för att jag har en annan syn på skolan än de har. Och bara för att jag inte kommer från landet och växt upp på en bondgård. Och för att jag vill att mitt liv ska innehålla lite mer än skolan. Hade faktiskt varit lite triumferande att kunna säga att jag fått tio på den muntliga anatomin. Men för att det ska ske så måste jag komma upp i just munhålan och nått annat jag kan. Och komma ihåg att säga allt. Och komma ihåg allt jag faktiskt kan.
Bara jag kan gå därifrån och känna mig nöjd. Känna att jag gått rakryggad ut ur den här tentaperioden from hell.
 


herregud så mycket strunt

Tittade igenom lite bloggar för att se vad folk egentligen skriver, och herregud så mycket strunt. Fick mig att känna mig som en lite bättre människa. Jag vet att det är hemskt men. Gillar att känna mig smart.
  Idag har jag gjort massa spännande saker i mitt alldeles för alldagliga och tråkiga liv. Klippte mig i morse hos en sprudlande peppan som nästa fredag far till tonga och gifter sig. Kul för henne. Men jag ska inte vara bitter för jag ska också resa. Inte lika långt precis men en tripp till gran canaria ska jag inte gnälla över. Ska bli alldeles fantastiskt. Var och köpte resan idag så nu blir det faktiskt av också. Far den 1/2 hemma igen den 8/2. Brun, fräsh och en ny människa. Sån är planen.
  Karin och jag är på samma våglängd, idag märktes det mer än vanligt. Vi blev båda alldeles till oss när vi insåg att vi kommer att åka tåget till kastrup samma tid som alla andra ska till jobbet. Vi kommer vara de där glada, spända människorna påväg till solen. HA! säger jag bara. Lite tråkigt bara att skolan inte börjat än så man hade kunnat träffa kursare på tåget.
  Köpte böcker från websokrates också idag. Fick dem hemlevererat av den märklige danske mannen som stod med sin portala kortbetalningsenhet och langade böcker på gatan. Slapp dessutom betala en bok för att den blivit fuktskadan. Fine by me säger jag. Synd bara att det inte var 800krs boken.
  Fick ett sms av sisse där hon frågade om jag blir kvar på skolan efter tentan på måndag och super huvudet av mig. Gav mig en tankeställare för jag hade inte tänkt det från början. Men det kan ju vara kul. Dvs om jag inte kuggar för då är det sista jag behöver att sitta med Søren och Jacob och höra hur fantastiskt bra de kan allting. Jag menar, kul för dem att de säkert får 13, men det har aldrig varit min målsättning. So fuck them. Haha, gillar när man blir aggresiv för saker i förväg.
  Hade fått ett mail med ett jobberbjudande som faktiskt verkade vara precis det jag skulle behöva. De sökte studentermedhjælpere til afdelning for eksperimentel medicin på panum. Med arbetsuppgifter som städa ur burar, autoklavera, kopiera etc. Och jag menar, det sånt har jag svart bälte i. Var dessutom bara "nångång ibland" tjänst. Kunde vara utanför normal arbetstid och allt verkade så fantastiskt bra så nu har jag sökt det. Vi får väl se hur det går. Vet inte hur bra intryck min fantastiska danska gjorde. Men en ekstra slant ibland hade suttit fint. Min ekonomiska situation är minst sagt vacklande. Men va fan, ska inte tänka på det föräns efter min resa. då ska jag gråta. Eller nä det ska jag inte, då ska jag fira att jag fått ett fantastiskt jobb på panum. Just det, så var det ju.
  På måndag ska jag köpa solkräm.

skam den som ger sig

Så har man gått med strömmen, igen, och skaffat blogg. Lite av ett bevis på att man faktiskt inte kommit nånstanns sen lunardagboks tiden. Vill fortfarande skriva om mitt i stort sett menlösa liv så att andra kan läsa det.
  På måndag ska jag upp i praktiskt muntligt anatomieksamen. Jag är nervös. Otroligt nervös. Men efteråt ska jag reclaima mitt liv, dels det jag levde "preeksamens stress" och dels förbättra det.
-Ska starta syjunta med Karin och ta upp/ förbättra mina stickkunskaper och mitt vindrickande.
-Ska fortsätta mitt joggande i pildammsparken så fort snön försvinner.
-Ska släppa min formsvacka och den/de som orsakade den.
-Ska fara till gran canaria med Karin, sola, bada, dricka drinkar, äta god mat, ragga upp första bästa blekfeta tysk och komma hem som en ny människa.
-Ska ta tag i alla de pysselprojekt som grott under tentaperioden och som jag inte orkat ta tag i.
-Ska arrangera en kick ass malmö get together för mina danska jämlikar och visa att denna håla jag bor i faktiskt har sin charm. Ska lagas mat och drickas mintu och umgås med människorna bakom de studerande vid landbohøjskolen.
-Ska fixa jobb till sommaren och eventuell praktik